Sista riket 1

Jag har läst och läst, är verkligen glad att jag inte hade några planer i helgen;). Jag läste ut Sista riket nu ikväll och den är så bra! Den kunde lätt få en femma av mig om det inte var så få kvinnor i boken, det finns bara en kvinnlig huvudkaraktär.
 
 
 
 
I tusen år har aska fallit från himlen, inga blommor har blommat och täta dimmor har gjort nattens mörker fruktat. Den evige och odödlige Överstehärskaren och aristokratin styr och vanligt folk är dömda att leva i underkastelse och slaveri. Men mitt i all hopplöshet dyker Kelsier upp, en överlevare från de hålor dit Överstehärskaren skickar de dödsdömda. Kelsier har allomantiska förmågor - magiska styrkor som nästan bara aristokratin besitter - och en plan om hämnd och frigörelse. Samtidigt stryker Vin, en ung tjej som är medlem i ett tjuvgäng, runt på gatorna i huvudstaden. Även hon är allomantiker - men vet inte själv om det förrän Kelsier drar in henne i sina planer.
För att Keslier och Vin ska lyckas störta Sista riket är det mycket som måste gå i lås. Inte minst måste Vin lära sig att bemästra sina allomantiska krafter...
 

Polarnatt

 
Elisabeth Stiernfors står i tur att gifta sig och sammanförs med den osympatiske friherren von Strauss. När den fattige språkadjunkten Mathias Storm förälskar sig i henne ställs hon inför ett svårt val och den enda hon har att anförtro sig åt är sin kammarflicka Vera. Det leder till en vänskap som växer sig allt starkare - men som också blir allt mer komplicerad. Till sist vet Elisabeth varken ut eller in. Vem är den rätte för henne och vad händer med Vera om hon gifter sig?

Samtidigt kämpar storasyster Cecilia för att få sitt äktenskap med Jacques Rousseau att fungera. Hon vantrivs på den nergångna Apelgården och snart förstår hon att huset bär på en mörk hemlighet. När ett litet barn lämnas vind för våg på gården och Jacques förbjuder Cecilia att hjälpa det tvingas hon ta ett svårt beslut ...
 
Polarnatt var en stor överraskning, en mycket bra en, för jag tyckte inte om den första boken som heter Norrsken. Jag börjar undra om jag var på fel humör när jag läste Norrsken. 
 
Jag älskar historien om Elisabeth och Vera, så fint att jag storgrät. 
 
Pricken över i: et var den mörka hemligheten på Apelgården. 
 
Jag ser fram emot nästa bok, vill veta hur det går med systrarna. 
 
 
 

Blod och stjärnstoft

 
Blod och stjärnstoft är andra delen i serien Önskemånglarens dotter. 
 
Den var så bra att jag hade svårt att sluta läsa. Så spännande och annorlunda med kimärer och änglar.
 
Jag älskar att båda böckerna utspelar sig på helt andra platser än det jag brukar läsa om, Prag och Marocko. 
 
Boken är hur bra som helst men jag kan inte låta bli att reta mig på huvudkaraktären Karou. Hon är rätt så korkad tycker jag och önskade att författaren hade tonat ner hennes ilska och gjort henne klokare men hon är ju trots allt ung och då är man lite dum ibland. Jag får hoppas hon blir klokare i nästa bok. 
 
Jag ser fram emot tredje boken som heter Gudar och monster som nog redan har kommit ut men det dröjer innan biblioteket får in den. Jag har ganska bra tålamod bara jag har mängder med bra böcker omkring mig;).